Under lång tid har ambulanser ställts inför ett besvärligt dilemma i tjänst: för att säkerställa kontinuerlig drift av luftkonditioneringen i sjukvårdskabinen har fordonets motor varit tvungen att gå på tomgång under längre perioder. Detta resulterar inte bara i betydande bränsleförbrukning och driftskostnader utan tvingar också sjukvårdspersonal och patienter att arbeta och genomgå transport mitt i konstant motorljud och vibrationer. Dessutom utgör utsläppen från tomgångsmotorer en kontinuerlig belastning på miljön. Idag, med mognaden och det utbredda införandet av likströmsteknik för luftkonditionering, löses denna kritiska smärtpunkt gradvis.

Ambulanssirenernas tjut skär genom stadens liv och rörelse, medan sjukvårdspersonalen därinne tävlar mot klockan för att rädda liv. På denna mobila akutmottagning finns det, förutom monitorer, ventilatorer och defibrillatorer, en annan lätt förbisedd men viktig utrustningsdel – ambulansens luftkonditioneringssystem. Det har utvecklats från en enkel temperaturkontrollenhet till en kritisk komponent för att säkerställa framgångsrik akutvård.